Varje år får 50 företag besök av studenter som skall jobba med företagens utmaningar. Detta sker i en kurs på Linköpings Universitet. Det har de gjort sedan 1972 med 2000 företag. Tomas Nord på LiU berättar om 600 av dessa företags vanligaste utmaningar, och hur universitet jobbar med näringslivet och den unika portalen www.studentuppdrag.se.
Tomas Nord är universitetslektor på Linköpings Universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Det är cirka 450 anställda på instutionen och 22 avdelningar som håller på med forskning och undervisning. De flesta studenter på ingenjörsprogrammet passerar institutionen någon gång under sin utbildning. Linköpings Universitet har 27 000 studenter och har bland studenter korats som det bästa universitet i Sverige.
Tomas ansvarar för CAM, Centrum för Affärsutveckling för Mindre företag. De fokuserar på forskning och rådgivning tillsammans med företagen i Östergötland. Som universitetslektor är Tomas Nord även kursansvarig, och forskar kring affärsutveckling, strategiutveckling kring industristrukturer. Det handlar om förändringsprocesser i affärsverksamheten, framför allt inom små och medelstora företag och inom skogs och träindustrin.
Kunskapen skall ut från Universitet till företagen
CAM vill föra ut den kunskap som finns på universitet till de små och medelstora företagen. Tomas menar att småföretagare inte alltid hinner tänka på strategier som handlar om verksamheten på 1-2 års sikt. Det blir mer i det korta perspektivet. CAM startades för knappt 10 år sedan för att det fanns kunskap och studenter som vill lära sig hur företag ser ut. Detta kan göras tillsamman med företagen tänkte de. Det finns därför ett flertal projektkurser där studenter åker ut till företagen. Nu är det studentuppdrag.se som sköter matchningen av företagens behov och studenternas möjligheter att hjälpa företagen.
Den första tiden arrangerade CAM luncher för regionens näringslivsföreträdare för att informera varandra om vad de gjorde. Senare introducerades CAM-dagen som hålls en gång per år. Där lyssnar företagare på intressanta föredrag och träffar varandra. 2017 var temat Hållbarbet och året innan var det samverkan.
Inom kursen Integrerad företagsplanering, som studenterna läser i slutet av sin utbildning, får en grupp på 4 studenter uppdraget att besöka ett företag vid ett par tillfällen. Det är cirka 50 företag per år som deltar i kursen. De gör en genomlysning av företaget map strategi, deras produkter, organisationen och ekonomi. Detta beskriver studenterna och tar fram åtgärdsförslag så att företagen kan bli lite bättre. Kursen är en av de äldsta på LiU och startade 1972. Upplägget har varit i stort sett detsamma hela tiden, berättar Tomas.
För att hitta företag till kursen används bland annat tidigare studenter som kommer med förslag. Sedan ringer de runt till företagen.
2000 företag har varit med sedan starten 1972
Inom kursen Ingtegrerad företagsplanering har totalt 2000 företag genomlysts sedan starten 1972 där det tillkommer 50 företag per år. Men klarar studenterna av att göra denna genomlysning? Ja, säger Tomas. Studernterna har läst så breda kurser så de är väl förberedda. Studenterna träffar företagarna, som verligen kan sitt företag, berättar vad de gör idag och vad de tror att de kommer att göra. Att koppla ihop en företagare som kan sin sak väldigt bra med intresserade och hungriga studenter som har teoretiska kunskaper resulterar i jättespännande rapporter.
Så går det till
För studenterna kan det vara omvälvande att komma ut till de jordära företagarna. Oftast har företagaren en tanke om vad den vill ha hjälp. Redan vid studenternas första träff finns det något att utgå ifrån. Det svåraste för studenterna är att hitta den viktigaste utmaningen eller företagets största problem.
Målet med studenternas arbete är inte att de skall komma fram till något helt nytt. Det viktiga är att kunna beskriva det som företagaren själv säger med andra ögon. Mellan det två mötena med företagarna möter studernterna externa experter som hjäper dem med frågeställningarna.
Studenternas rapporter är sekretessbelagda, men de har anonymiserat rapporterna och sammanställt vilka åtgärdsförslag som studenterna kommer fram till. Detta är gjort för de senaste 12 åren och plockat ut tre åtgärder per företag. Totat blir det 2400 åtgärdsförslag från 600 företag. Dessa företag har 10-100 anställda med en majoritet av producerande industriföretag.
Vilka är de vanligaste åtgärdsförslagen?
- Den vanligaste utmaningen är relaterad till marknaden. Det handlar om att hitta nya marknader och öka försäljningen. Det är ett ta fram marknadsplaner och kortsiktiga marknadsåtgärder.
- Sätta affärsstrategi på styrelsenivå. Definiera vad företaget gör, så att det blir tydligt utåt. För mogna företag sitter ofta strategin i huvudet på ägaren/VD och det är inte nedtecknat. Det gör det svårt för kunder, leverantörer och medarbetare vart företaget är på väg.Tomas berättar att detta kommer igen i övrig forskning på institutionen. Det företagare mest uppskattar är när de får sitta ner och prata med andra om sin utmaning.Ett tips: Skapa en skuggstyrelse, då kan många resultat skapas i förhållande till tidsinsatsen. En entreprenör vill gärna prata om sitt, och får man då någon som lyssnar och ger feedback på det så kan det bli riktigt bra, säger Tomas.
- Ledning, styrning och styrelsearbete. Många av företagen kanske har familjen som styrelse, ingen styrelse alls eller revisorn som bollplank. Många åtgärdsförslag handlar om att ta in en extern styrelseledamot, eller hitta någon som man kan prata med om verksamheten.
- Produktionsfrågor
- Kundarbete. Det handlar om styrning och mål.
- Ekonomistyrning
Vilka är de minst vanliga åtgärdsförslagen?
Sist på listan kommer avveckling, offertskrivning och handlingplaner. Miljöfrågor kommer också långt ner på listan. En anledning till det kan vara att det inte varit något stort fokus på miljö och hållbarhet i utbildningarna. Men de senaste åren har det kommit in mer, säger Tomas.
Vad blir resultatet av studenternas rapporter?
Det vet inte Tomas, men många av företagen vill vara med igen. Det är dock en karantäntid på 5 år innan företaget får vara med igen. Det tolkar Tomas som att företagen har nytta av studenternas arbeten.
Tomas är med på alla gruppers slutredovisning, och det brukar alltid bli en bra diskussion. Ibland händer det att studenterna får extra uppdrag efter arbete.
Studenterna är jättenöjda med kursen. Det brukar bli precis så jobbigt och intensivt som de hade hört innan. Kursen är uppskattad för sin koppling till verkligheten och att studenterna får tillämpa sina teoretiska kunskaper.
Det är en generell trend att alla kurser hålls i närhet till näringslivet. Företag är i allt högre utsträckning närvarande på universittetet menar Tomas.
Besök gärna www.studentuppdrag.se.